I fredags tog jag en tur till Zetas tillsammans med en trädgårdskompis. Jag blev bjuden på en jättegod lunch och efteråt gick vi runt och njöt även om vädret var en smula för höstlikt. Vi slapp regn i alla fall. En riktigt mysig början på helgen var det!
Igår var jag ute och grävde ner lökar. Det var mest tulpaner. Jag ser redan fram emot blomningen nästa år. Jag har aldrig någonsin haft så många blommande tulpaner som denna vår och försommar. Det var faktiskt fantastiskt!
Jag fick många frågor om rådjur under tulpansäsongen och jag svarade som det var. Visst har vi rådjur och visst har vi hare men kanske inte så fruktansvärt många. Det har varit värre! Innan vi satte upp planket hade vi många fler som tog en tur in i trädgården för att kolla om det fanns något nytt gott att snaska på sedan sist. Och det fanns det!
Mosipporna, Pulsatilla vernalis, är farligt tidiga att gå i blom och dem väntar jag alltid otåligt på! Mosippan är en sådan där blomma som jag plockade i små knippen när jag var barn för att sätta på köksbordet. Detta hände när vi var vid stugan i Värmland, mamma och jag gick ut på "hea" för hitta dessa ludna underbara vita blommor. Det är lite lustigt att det hemifrån oss bara är 25 steg till en likadan skog som den i Värmland. Tallar och sand, det är så en skog ska vara beskaffad. Fast det är klart, det är inget fel på en bokskog heller!
Som sagt, jag väntar otåligt varje vår på att mosipporna ska slå ut och det har hänt flera gånger att jag på kvällen, när jag har inspekterat knopparna, har tänkt att imorgon, då är de utslagna. Sedan efter en snabb kopp kaffe, en snabb kontroll av om detta har hänt och då har jag bara hittat snopet avbitna, stympade stjälkar. Allt det ulliga gulliga har varit borta! Hemskt!
Nu strör jag varje år ut lite blodmjöl i gruset runt mina mosippor och jag får ha dem i fred. Det ska nog vara ett OTROLIGT hungrigt rådjur för att ta en tugga där det stinker blod.
Mina tulpaner får en likadan behandling, lite blodmjöl runt tulpanerna och ev. lite även på bladverket. Det har fungerat utmärkt och jag har inte behövt att springa med blodmjölshinken många gånger. Mjölet ligger ovanpå jorden som en hinna, ganska länge, även efter regn.
Igår var jag ute och grävde ner lökar. Det var mest tulpaner. Jag ser redan fram emot blomningen nästa år. Jag har aldrig någonsin haft så många blommande tulpaner som denna vår och försommar. Det var faktiskt fantastiskt!
 |
| Tulipa 'Exotic Emperor' |
 |
| Underbara liljetulpanen 'West Point' |
Mosipporna, Pulsatilla vernalis, är farligt tidiga att gå i blom och dem väntar jag alltid otåligt på! Mosippan är en sådan där blomma som jag plockade i små knippen när jag var barn för att sätta på köksbordet. Detta hände när vi var vid stugan i Värmland, mamma och jag gick ut på "hea" för hitta dessa ludna underbara vita blommor. Det är lite lustigt att det hemifrån oss bara är 25 steg till en likadan skog som den i Värmland. Tallar och sand, det är så en skog ska vara beskaffad. Fast det är klart, det är inget fel på en bokskog heller!
Som sagt, jag väntar otåligt varje vår på att mosipporna ska slå ut och det har hänt flera gånger att jag på kvällen, när jag har inspekterat knopparna, har tänkt att imorgon, då är de utslagna. Sedan efter en snabb kopp kaffe, en snabb kontroll av om detta har hänt och då har jag bara hittat snopet avbitna, stympade stjälkar. Allt det ulliga gulliga har varit borta! Hemskt!
Nu strör jag varje år ut lite blodmjöl i gruset runt mina mosippor och jag får ha dem i fred. Det ska nog vara ett OTROLIGT hungrigt rådjur för att ta en tugga där det stinker blod.
Mina tulpaner får en likadan behandling, lite blodmjöl runt tulpanerna och ev. lite även på bladverket. Det har fungerat utmärkt och jag har inte behövt att springa med blodmjölshinken många gånger. Mjölet ligger ovanpå jorden som en hinna, ganska länge, även efter regn.
Köp blodmjöl, vetja!
Tack för tipset:-)
SvaraRaderaHa en fin fortsättning på söndagen!