Sakta men säkert!

Jag fortsätter att titta nära i trädgården. Annars blir jag stressad av allt som fortfarande inte är vårfixat. Nu ska ju växter krukas om och dukas upp i Torvans försäljningsavdelning samtidigt som trädgården ska vårstädas och gödslas. Det är bråda dagar! Härliga dagar!

 

Här kommer några få gröna iakttagelser och funderingar:

 

 

Ranunculus kochii trycker sig nu tätt intill marken. Det är en liten svalört från alpina ängar i Kaukasus, Iran och Turkiet och den blir bara några centimeter hög. Den vill ha ett riktigt väldränerat läge och trivs i sanden här på Torvan.

 

Stewartia pseudocamellia, skenkamelian har äntligen visat tecken på att få den vackra platanliknande stam som jag otåligt har väntat på. Jag planterade trädet 2005 då det bara var ett spö men det har växt på sig ganska snabbt, trots allt. Jag såg det första gången på en trädgårdsresa i Danmark och bestämde mig för att försöka, trots att de trivs bäst i fuktig och mullrik jord och trots att jag blev varnad för att det skulle växa långsamt. Fuktig och mullrik jord finns det inte så gott om här på Torvan men jag grävde ett rejält hål för mitt lilla träd samt fodrade hålet med rejäla bitar av torvblock. Därefter vattnade jag nogsamt igenom torven och lade ner planteringsjord innanför torvfodret. Än så länge har det trivts och det blommade snällt redan det första året trots att det var så litet.

Stewartia pseudocamellia kommer från Japan och Korea och det kan där bli ett ordentligt högt träd. Tjugo meter högt det bli där hemma i Japan, men här blir det ett mindre träd på 6-10 m. De kamelialiknande blommorna slår ut i juli månad och dessförinnan får man njuta av klotrunda sammetskulor.

Förra årets sammetsknoppar.

 

Välkomna till Torvan på lördag, söndag 11-15!