Frösådd



Pulsatilla vernalis eller mosippan som den heter på svenska, trivs väldigt bra på Tullinges sandåsar. Den vill ha en mycket väldränerad växtplats.

Äntligen är det dags att så! Det blir faktiskt ljusare för varje dag och det kommer att bli vår fortare än man tror! Det gäller bara att låta bli att titta ut genom fönstret under tiden man väntar. I vart fall ett tag till. 

Nu är faktiskt frösådden på gång på allvar. En del sådde jag redan i höstas som exempelvis Pulsatilla vernalis, mosippa. De fröna ska sås när de är färska. Det är extra kul att så just mosippan eftersom den blir mer och mer sällsynt i naturen.

På bilden till höger ser ni Primula capitata ssp. mooreana. Jag är mycket förtjust i den vivan och brukar så den varje år. Det är en ganska kortlivad viva som blommar senare än de flesta vivorna och jag älskar den djupt mättade, blålila färgen.

Ramonda myconi, till vänster, har jag också sått. Den är varm-och ljusgroende och gror lätt men tar lång tid på sig för att bli utplanteringbara plantor. Under första växtsäsongen händer inte mycket. Man måste ha mycket gott tålamod och noga se till att det inte torkar i krukorna eftersom plantorna är  pyttesmå och likaså rotsystemet. Torka i krukorna under några timmar, så är äventyret slut.







Nedan ser ni en av mina trädfavoriter, Metasequoia glyptostroboides. Den har mjuka barr som den tappar på vintern och den är underbar i lövsprickningen. Förlåt, barrsprickningen?! Det blir ett jätteträd så småningom men varför tänka på det. Det finns sågar att ta till om det kniper. Den nedersta bilden visar min Metasequoia som jag sådde 2006. Metasequoian står till höger på fotot.