Höstblommor och barr

Colchicum speciosum 'Album', är den av mina tidlösor som jag uppskattar mest. Arten växer i Iran, norra Turkiet och Kaukasus och blommorna är som små tulpaner i gnistrande vitt med gröna stjälkar och hals. Ibland kan det vara svårt att skilja tidlösa från krokus men det finns 6 ståndare på tidlösa medan krokus har 3. Det här fotot är taget förra veckan och de har öppnat sig lite mer nu.

Tsuga canadensis ’Gentsch White’ har jag blandade åsikter om. Jag köpte den som liten planta 2007 och har väl tyckt sisådär om den. Under den här sommaren har jag  faktiskt funderat rätt mycket på om jag tycker om den eller ej, ser den inte lite sjuk ut med sina vita barr, har jag tänkt. Den har också ändrat utseende i och med att den har blivit större. Förut var den unik och söt men vad är den nu? Jo den är snygg och elegant har jag bestämt mig för. Jag uppskattar den där den står och den kommer att pryda sin plats utanför kanten av det planerade nya blötbäddspartiet. Det känns skönt att ha bestämt sig. Jag gillar inte att ta bort träd och buskar även om man faktiskt måste ibland. 

  Min Metasequoia glyptostroboides, sådde jag 2003, tror jag. Det växer snabbt och har blivit ett träd som jag är väldigt förtjust i. De mörka grenarna och den mörka stammen kontrasterar snyggt mot de mjuka ljusa barren som det fäller på vintern precis som lärken gör.  Det har en fascinerande historia för det påträffades inte förrän 1943. Fossil av trädet hade hittats tidigare och beskrivit i litteraturen men 1943 fann man alltså, i Kina, levande träd. Det var inte förrän 1948 som Metasequoia glyptostroboides beskrevs som en "ny" art och det var också då som man samlade frö från trädet och också skickade "frölingar" till olika botaniska trädgårdar i världen för att det skulle undersökas vidare.   64 år har det haft på sig att från skördade frön från träd i Kina, bli ett litet träd i en vanlig villaträdgård i Tullinge.